"Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel är kontaktlänken mellan regionen och Bryssel. Kontoret agerar dörröppnare och är regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevaka regionens intresse i EU-relaterade frågor."

EU-kommissionens landspecifika rekommendationer - Sverige år 2016

24 maj 2016.

Varje år kommer EU-kommissionen med landspecifika råd till alla medlemsländer om vad de behöver förbättra och arbeta mer med nästkommande år. För Sveriges del har årets rekommendationer bland annat berört ämnen som bostadsmarknaden, utbildning samt migration.

Möte med EU-kommissionären för regionalpolitik

19 maj 2016.

Ungefär en gång om året har EU-kommissionären för regionalpolitik (för närvarande Corina Crețu från Rumänien) ett möte med de regioner som finns representerade i Bryssel. Under mötet diskuteras de mest aktuella frågorna och regionerna har möjlighet att föra en diskussion med kommissionären. Igår hölls just ett sådant möte och huvudpunkten på agendan var migration, men även ämnen som den urbana agendan och den framtida sammanhållningspolitiken kom upp. 
 
Crețu menar att det är viktigt att göra migration till en prioritering för nästa programperiod. Vi har tidigare skrivit om de frågetecken som finns kring den framtida finansieringen av migrationskrisen och hur dessa pengar eventuellt skulle kunna kommas att tas från Horisont 2020:s budget. Crețu nämnde dock ingenting om detta utan hänvisade endast till att resurser tas från EU:s fond för särskilda händelser. Vidare betonade Crețu, inte helt förvånande, hur migrationskrisen är en gemensam utmaning och hur vi måste hjälpas åt. Situationen i flyktingarnas hemländer har inte förbättras och lär inte heller göra det inom den närmaste tiden och därför måste vi se hur vi kan vända krisen till en möjlighet för att fylla de luckor på arbetskraft som finns inom vissa yrken. Stockholmsregionen presenterade ett nytt program, som genom kombinerade språk- och yrkeskurser, snabbare ska integrera flyktingar på arbetsmarknaden. För många mindre urbana regioner behöver man dock snarare finna en lösning för hur man ska behålla den arbetskraft man utbildar så att de inte flyttar till storstäderna efteråt. Här ser vi ett exempel på vikten av att vara aktiva och föra fram våra läns perspektiv, då det annars finns en tendens till att fokus hamnar på det större, urbana regionerna. Även efter Stockholmskontorets presentation hänvisade Crețu upprepade gånger endast till de allra fattigaste och städer, men många regioner, inklusive Småland-Blekinge, framförde invändningar mot detta och markerade att vokabulären måste bli mer inkluderande för alla regioner framöver. 
 
I samband med diskussionen kring migration och integration presenterade Berlins region sitt projekt ”Grannskapsmödrar”.  Projektet går ut på att mödrar som tidigare flytt till landet och som har erhållit bra kunskap om landets lagar och procedurer kring asyl och integration förs samman med nyanlända familjer och förklarar processerna för dem. Detta ger både uppdrag till flyktingar samt en möjlighet för nyanlända att snabbare integreras i samhället.  
 
Crețu även upp ämnet sammanhållningspolitiken efter 2020. Hon markerade vikten av ett flexibelt och förenklat format för att kunna vara mer tillgänglig för nya utmaningar. Dessutom underströk hon att budgetutformningen av sammanhållningspolitiken skulle bli en tuff diskussion, vilket med andra ord innebär att en åtstramning kan komma att ske. För att citera Crețu: ”The objective for the future is not to get more money, but to use them better!”. Dessutom utlyste hon respons från regionerna- utan våra belysningar av behov och effekt blir det svårt att motivera sammanhållningspolitiken i den hårdnande budgetkampen som pågår. Detta gör det lobbyinitiativ som Småland-Blekinge är med och leder, och som strävar efter att säkerställa att sammanhållningspolitiken även i fortsättningen kommer att finnas tillgänglig för alla regioner, inte bara mindre utvecklade, mer aktuellt än någonsin.  
Slutligen diskuterades ämnet förenkling och reducerad administration, något som ständigt ligger som ett önskemål från regionernas sida. Här påpekade dock Crețu utifrån sina sju år som EU-parlamentariker att varje gång som ”förenklingsdossiern” har öppnats har det slutat med att fler regler lagts till – allt för att undvika felaktig användning av medlen. Dessutom menar hon att ”Det inte är normalt med ett område med så många guider för användning – alla kräver ständigt vägledning, vilket leder till en djungel av guider”.
Här kan du läsa EU-kommissionens sammanfattning från mötet. 
 

Alternativa finansieringsmöjligheter för projektansökningar till Horisont 2020

17 maj 2016.

Varje år inkommer flera tusen projektansökningar för Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Detta leder till en hård konkurrens och tillsammans med en mycket noggrann utvärderingsprocess blir resultatet att bara de allra bästa projekten blir godkända. På grund av begränsade resurser är det dock fler projekt som håller den höga standarden som förväntas än som kan få finansiering, något som EU-kommissionen vill ändra på.  
 
Med detta som bakgrund har kommissionen tagit fram ett ”Seal of Excellence”, som är ett certifikat för de projekt som når upp till den standard som projekt inom Horisont 2020 ska ha, men som inte fått finansiering. Genom ansökningsprocessen för Horisont 2020 har projekten blivit utvärderade och certifikatet ”Seal of Excellence” är en garanti för att kommissionen går i god för projektet.
 
Tanken är att denna certifiering ska göra det lättare att få tillgång till alternativ finansiering då det finns en garanti för att projektet är av hög kvalitet och genomförbart. Finansieringen kan komma från Europeiska Investeringsbanken (EIB) eller andra banker, men också från privata företag eller nationella myndigheter. Här är ytterligare ett exempel där man ser kommissionens prioritering att stötta projekt på andra sätt än traditionella bidrag. Istället vill man dra nytta av den likviditet som finns i andra sektorer samtidigt som man öppnar upp för ökad innovation och utveckling i Europa.
 
I Sverige har man redan sett effekten av kommissionens ”Seal of Excellence”. Vinnova bjuder in de små och medelstora företag (SMF) som har nått över ett visst resultat på Horisont 2020-utvärderingen (13 eller över på en skala där 15 är max) att delta i en andra uttagning. Tack vare EU-kommissionens utvärdering behöver varken Vinnova eller företaget genomgå ytterligare en utvärdering utan bedömer och blir bedömda på den ansökan som skickades till Horisont 2020. De projekt som väljs ut av Vinnova finansieras sedan av den svenska staten. Mer information om hur detta går till hittar du här
 

Nyckelindikatorer för smart stadstutveckling

13 maj 2016.

Den 30 maj kl. 11:30-12:30 håller CITYKeys ett webinar som det går att anmäla sig till via länken här.
 
Under seminariet kommer det att presenteras hur man genom olika nyckelindikationer som insamlats från olika platser i Europa nu kan presentera ett övergripande system som övervakar och jämför smarta lösningar i städer runtom i Europa. Detta projekt arbetar för att uppnå samma mål som EU-kommissionen arbetar för, nämligen att successivt implementera smart urban teknik för att kunna skapa och vidareutveckla smarta städer och en smart stadsutveckling. Dessa nyckelindikationer eller Key performance indicators (KPI) som de även kallas, kommer att presenteras under det videosända seminariet och är tänkt att harmonisera framtidens urbana stadsutveckling i europeiska städer. 
 
Detta är ett utmärkt tillfälle att lära sig mer om KPI och hur man kan använda detta verktyg framöver för att vidareutveckla sina städer. Mer information om CITYKeys läs vidare här.
 
Sven Kastö

EU-kommissionär för reg frågor, C Cretu, fortsätter att betona utv för städer och solidaritet med de fattigaste. Få nyanser där emellan.

by Sven Kastö